dagarna går frammåt. tiden står stilla, säker tröst hos det sårbara, skriker när det inte går, bara jag.

ja det är bara jag. ta en tugga av medvetandet, själ det lilla förståndet som finns kvar. svälj modet, för ingen uppskattar det vågade.

Kommentarer
Postat av: frida

fan vad du är fin

2009-12-17 @ 22:41:40
URL: http://vardagsbrus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0